Överdriven skärmtid under covid-19 och mental hälsa

En brist på heltäckande empiriska översikter om skärmtid under covid-19-eran i den nuvarande litteraturen fick två läkare i USA att genomföra en granskning. De försöker förstå den digitala sociala kopplingen, överdriven användning av digital teknik och dess konsekvenser samt föreslå strategier för att upprätthålla en sund användning av digital teknik. 

Akut behov av sundare digitala vanor

Resultaten visar att skärmtiden har ökat drastiskt under COVID-19. Även om det finns blandade konsekvenser av långvarig användning av skärmtid och bristfällig förståelse mellan hälsosam och ohälsosam socialisering över digitala medier, finns ett akut behov av att införa sunda digitala vanor, särskilt med vetskapen om att digital teknik är här för att stanna och växa med tiden.

Vi har sett en explosion de senaste två decennierna i användningen av digital teknik. Det har påskyndat människors exponering för långvarig skärmtid, vilket visar vara ett komplext problem.

Digital teknik är i huvudsak användning av elektroniska enheter för att lagra, generera eller bearbeta data. Det är ett medium för kommunikation, virtuell interaktion och social koppling mellan människor. Social anknytning är grundläggande för människor, vidare ökar social anknytning också det mentala välbefinnandet. COVID-19-pandemin gjorde att digitala plattformar var det enda sättet för människor i stora delar av världen att upprätthålla någon form av socio-emotionell koppling.

Hur pandemin förändrade våra liv

Covid-19-pandemin kom med restriktioner, regler och order om att stanna hemma. Detta innebar att människor stannade inomhus, kontor stängdes, lekplatser var tomma och sociala mötesplatser ekade tomma av mänsklig interaktion. 

Många individer kunde inte återvända till sina hemländer, många fastnade i främmande länder och många i ensamhet. Som ett resultat har användningen av digitala enheter ökat mångfaldigt över hela världen. Oavsett ålder tvingades människor att förlita sig på digitala plattformar. Utbildning, shopping, arbete, möten, underhållning, bank- och vårdärenden plus umgänge gick plötsligt från offline till online.

Här svepte digital teknik in lite som en förklädd välsignelse och gjorde det möjligt för individer att förbli känslomässigt anslutna trots social distansering. Samtidigt har förlängd skärmtid påverkat den fysiska och mentala hälsan. Medan reglerad och kortvarig användning av digitala enheter är kopplad till välbefinnande, rapporteras överdriven skärmtid vara associerad med en rad negativa psykiska hälsoresultat som psykologiska problem, låg emotionell stabilitet och större risk för depression eller ångest. 

Begränsade fysiska interaktioner som infördes av pandemin förvärrade överanvändningen av digitala enheter, vilket inkluderade digitala dejter, turism, fester och släktmiddagar. 

Kontrollerad skärmtid kan vara positiv

I tider av social distansering finns det en möjlighet att skärmtid inte påverkar välbefinnandet negativt eftersom det är det enda sättet att förbli socialt ansluten. Dock måste skärmtiden vara kontrollerad. Det aldrig tidigare skådade digitala livet under pandemin gav också upphov till ökade nivåer av ångest, sorgset humör, osäkerhet och negativa känslor som irritabilitet och aggression – ett normativt svar på pandemin. 

Men ångest och aggression innebar också en ökning av cyberbrott och cyberattacker. Detta har väckt oro över hur skärmtid påverkar mental hälsa. En undersökning registrerade cirka 50–70 procents ökning av internetanvändning under covid-19-pandemin och av den ägnades 50 procent av tiden åt att engagera sig i sociala medier.

Enligt en svensk studie från oktober 2021 använder 95% av internetanvändarna 8 år eller äldre sociala medier, i takt med att psykisk ohälsa i samhället ökar.

Samband mellan ökad skärmtid och riskfaktorer

Ett samband mellan den ökade psykiska ohälsan kan enligt WHO vara att den ökade skärmtiden ersätter hälsosamma beteenden och vanor som fysisk aktivitet och goda sömnrutiner. Det leder i sin tur till potentiellt skadliga effekter som huvudvärk, nacksmärta, närsynthet, digitalt ögonsyndrom och kardiovaskulära riskfaktorer som t.ex. fetma, högt blodtryck och insulinresistens på grund av ökat stillasittande. 

Uppenbarligen har ökad skärmtid oroväckande biverkningar på optisk hälsa, matvanor och sömnrutiner. Studier har även funnit samband mellan överskott av skärmtid och dålig mental hälsa bland vuxna. 

Till syvende och sist handlar det om de enskilda användarna och hur de använder internet och vad de gör, snarare än mängden uppkopplad tid, som gör skärmtiden negativ eller positiv. Detta har även konstaterats av en stor studie gjord av Google 2019.